Texas

Vi lämnade New Orleans på fredag morgon och tog en liten omväg ut mot de gamla plantagerna som ligger väster om New Orleans invid Missisippi. Några av dem hålls igång som turistattraktioner och det finns möjlighet att både gå rundvandring i boningshusen och även sova över på en del.

Vi skippade rundvandring men fick oss en bild av landskapet och kanske något om hur det var här för länge sedan. Något lite om hur det är idag också. Väldigt pampiga kåkar och ägor samsas med väldigt ruckliga hus och sträcker man upp huvudet ovanför vallen mot Mississippi ligger där både kolkraftverk och kemikaliefabriker. Grönt och bördig jord samsas med swamp där fiskare sitter i sina båtar.

Framför oss hade vi 180 mil som vi tänkt dela upp på två övernattningar. Vårt mål var Santa Fe i New Mexico och på vägen skulle vi köra genom Louisiana och Texas.

Första dagens körning avslutades i Longview strax innanför gränsen till Texas. Vi valde ett hotell med pool och tog oss ett bad innan vi körde en sväng runt stan för att hitta nånot att äta. Den var vidsträckt på ett sätt som många städer är här och stadskärnan var bara två-tre gator där allt redan hade stängt för dagen så vi åt middag på den kombinerade bensinmacken/restaurangen som låg vid hotellet. Det var inte alls illa utan vi fick oss en välgrillad kyckling med god bbq-sås till. Och bananpudding till efterrätt.

Vid gränsen mellan Florida och Alabama passerade vi också en tidszon och den gamla Floridatiden fanns fortfarande kvar i oss så vi vaknade tidigt på lördagen, åt frukost och körde vidare. Landskapet var fortfarande böljande, lummigt och grönt. Efter två timmar passerade vi Dallas och landskapet byttes mot vägar. Jag har aldrig sett så stora och många vägar på en gång.

Nån gång mitt på dagen passerade vi Childress. Här hade vi redan varit en gång... genom Google streetview och det var en skum känsla att se centralgatan på riktigt. När vi planerat resan har vi skämtat om just Childress och sagt att här måste vi se till att ha såpass mycket bensin att vi kan åka förbi. Vilket vi också hade, men där låg en alldeles förtjusande stor cowboy-bootsaffär som vi äntrade och sedan blev kvar i i nästan två timmar. Jag provade alla bootsen i storlek 8,5 och valde till slut ett par i brunt med turkos söm. Schnyggt. Peter hittade ingenting.

Childress betydde också att vi kommit halvvägs på resan, både vad gäller antal körda mil och antal lediga semesterdagar.

Färden gick vidare mot Amarillo där vi tog in på ett hotell vid motorvägen och åt bbq-middag på restaurangen brevid. Ju längre västerut vi kom desto plattare blev det, fortfarande brukades jorden på något vis, antingen med enorma odlingar eller som betesmark för kossor. Men rätt vad det var förändrades allt, det blev mer öken och små berg och raviner. Vi passerade just gränsen till New Mexico.