Som på zoo

Om man nu lägger sig tidigt så vaknar man också tidigt, oavsett om det är semester eller ej, så vid sex-snåret klev jag upp och gjorde mig en kopp te.

Vi hyr en tvårummare på andra våningen  i ett bostadshus och vardagsrummet och balkonen vetter  mot den stora bukten som löper in från Mexikanska golfen. Utsikten från balkongen är fantastisk och framför oss är det rena zoo:et.

Pelikaner flyger förbi med jämna mellanrum, de har en så skön layed back stil där de glider fram. Hägern som verkar ha vårt område som sina marker står mest vid strandkanten eller på bryggan och tittar. Tärnor och fiskmåsar finns i massor och någon örnliknande fågel, svart med vitt huvud, fångar möss över land som den sedan tar i sina klor och tar med sig till en av bryggstolparna där den sätter sig och smörjer kråset. 

Men - det är i vattnet det händer. Här dyker delfiner graciöst förbi, sjökon tittar upp med sin breda nos då och då och den märkliga runda men ändå fyrkantiga konturen som gör ytan slät är rockan som svävar fram. 

Det är inte tal om att bada här. I alla fall kommer inte jag göra det. Funderar på om det är något de skrämmer barnen med här, typ: "Om du inte slutar tjata nu slänger jag dig till rockan". Lite som när mamma skrämde oss med sotarn när vi var små....

Hur som helst, vi ville ut på äventyr så vi packade matsäck och stuvade bilen full med strandstolar och parasoll, handdukar och hör och häpna: solcreme och körde så en stund (orkar inte omvandla miles till km längre, inte heller hur varmt det är i celsius, hur många dl det är i vattenflaskan eller försöka räkna ut hur lång jag är i fot) till Honeymoon Island. Vi tyckte det var ett synnerligen passande namn för oss.

Och det var helt magiskt vackert där. Rena karibien med bländande vit sand och blått vatten. Själva ön är ett naturreservat med ett rikt djurliv och det vårdas och vaktas av personal året om. Stränderna ligger lättillgängliga och det finns välordnade parkerings- och rastplatser utmed vägen. 

Vi ställde oss på norra delen, packade ur bilen och promenerade den korta biten till stranden. Fällde upp parasollet och sjönk slutligen ner i solstolarna och utbrast med en mun: Det här var värt hela resan!

Trots funderingar på att bli sittandes kvar i stolarna för evigt tog vi oss många dopp i havet under dagen och också en lång promenad utmed stranden. Runt hörnet såg vi över till nästa ö, eller key som de kallas och såg att det brann där. Lite senare fick vi reda på att branden var anlagd av parkpersonalen och att man gjorde så med jämna mellanrum för att hålla oönskad vegetation borta. Den normala faunan återhämtar sig inom några veckor.

Efter soldyrkandet tog vi oss en fika på fiket i närheten och hörde då också att man precis skickat efter ormfångarmannen eftersom man sett en skallerorm i närheten.

Precis som på zoo alltså.